Känn lugnet, för tusan

Hastig hemresa igår. Mest för att vila, ladda batterier och njuta. Och för att slippa sambons grabbiga öldrickarkväll där hemma. Jämtland är så jävla vackert när solen skiner. Och förbannat fult när det regnar och blåser. Storsjön är grund som en vattenpöl och människor är lyckliga i sina flip flops. Våren är här.

Jag och mamma dricker rött. Äter lammstek och glass med chokladsås. Vilken tur jag har.

Körde på en orange katt i Matfors igår kväll. Förlåt. Vände för att se om den låg på vägen, men den klarade sig tillräckligt bra för att inte ligga kvar. I min värld sprang den hem och mådde fint. Hoppas det.

Imorgon, lunch med min härliga Elin. Som är min vän trots att jag en gång gav henne en bitch slap. Trots att jag bott utomlands och att jag är värdelös på att hålla kontakten. Hon är fin.

Jag har gjort en deal med mitt samvete. En överenskommelse som det har stötts och blötts kring. Ett beslut som krävt att få komma till tals då samvete och ångest inte längre klarat av att spela i samma lag. Det är slut på lallandet nu. Slut på att göra det som verkar minst tråkigt för stunden. Slut på att göra halvtama försök till att ens ta sig in på en utbildning jag vet att jag ändå inte kommer vilja slutföra.

Vi har en deal, mitt samvete och jag. Den lyder: Om du nu är så förbannat intresserad av djur som du påstår, gör för fan någonting åt saken!

Varför inte förr?

Har ingen tid eller lust.
Jag återkommer kanske.
Kanske inte.

Ha en fin sommar!

När jag vaknade i morse var min första tanke: Puh, vad skönt med torsdag!
Verkligheten hann ifatt mig mitt i trappen på väg ner till köket, då ville jag bara dö.

Tisdag! Vad då bara tisdag? Det känns ju som om jag är manglad, och det är fucking tisdag..

Nu har jag sovit två timmar på soffan, ska ta en dusch och sedan fortsätta sova, för det här funkar ju uppenbarligen inte!

Ska det verkligen vara så att då man har varit utan kontakt med den man älskar i flera dagar, inte fått ett enda sms eller telefonsamtal, själv har man pratat in gulliga meddelanden och skickat fina sms, ska det då vara så att första gången man pratar igen ska han bara kunna säga: "Eh, vi kan höras sen va? Typ senare, vi hörs!" Om jag då säger otrevligt att: "Ja, fan vad kul, vi har ju bara inte hörts på två dar!", ska han ändå bara lägga på? Trots att jag skriker SKITSTÖVEL och han hånskrattar?

Fan i helvete. Jag är så jävla arg.

Idag är jag mer på banan än igår. Efter två öl och lite friidrott gick jag och lade mig vid tio, kändes som om jag blivit överkörd! Läste en bok till strax efter elva, sov i TOLV TIMMAR! Anna ringde glatt och väckte mig vid elvasnåret, jag fattade ingenting.. Men kvällens planer känns lovande, vindrickande och grillande i Vrå med Anna, Claes och Johanna. Övernattning blir det, så det blir till att packa kappsäcken i eftermiddag! Skönt att ha något att göra.

J är okontaktbar, helt overkligt jobbigt är det när man har saker man vill säga. Men imorgon bitti blir det ändring, förhoppningsvis..

Nu ska jag lägga mig på gräsmattan i solen och njuta av att inte ha några måsten alls idag!

Härmed kommer en officiell förfrågan och inbjudan till onsdagen den 30 juli.
Vad gör vi? Var är vi?
Jag skulle kunna föreslå (som Linnéa redan påpekat) att vi måste upprepa förra årets yranonsdag, men jag kommer ju inte ihåg vad som hände den onsdagen! De flesta av den veckans dagar känns som ett enda töcken. Påminn mig!
Allt jag vet är att vi ska umgås, leka lekar, dricka sprit och hångla.

Så upp med näven, alla som ska med!

  

Idag kom mitt namn upp på semesterlistan. Tre hela dagar vecka 31, det får bli sommarens semester. Och det kommer bli hur bra som helst.

Hade en rolig dag på jobbet återigen. Jag har varit Gunillas handledare i en månad snart, hon har hört mig tjata på henne mer än en gång. "Var inte slarvig! Se till att det blir jämnt och snyggt! Rätta till!" Idag satt vi och tittade medan två andra byggde ett skåp, då viskade Gunilla: Malin, ser det inte lite slarvigt ut? Tror du vi ska göra om? Jag var så lycklig att jag ville gråta, hon skrattade och berättade att för första gången såg hon det som jag såg när jag tjatade på henne. Det var ett fint moment i vår nyvunna vänskap.

Nu ska jag lägga mig på soffan och sakna..

  

Jag är förkyld, igen. Har börjat förlika mig med tanken att jag aldrig mer kommer vara utan förkylning. Det värsta är att den var så gott som borta, men av någon anledning hade J ställt upp fönstret i natt! Godmorgon snor, liksom.

Har haft en fin men alldeles för kort helg, den bjöd på kärlek, ömhet och närhet i en härlig mix med fylla och ångest över allt som komma skall. Alla tusentals (i min hjärna iallafall) dagar och nätter innan livet blir något som jag kan tänka mig att leva..

Det har regnat hela natten. Idag väljer jag att tänka positivt och vara lycklig över att jag slipper vattna mina blommor. Men om det fortsätter regna imorgon anar jag att jag kommer börja glida över i en mer dämpad och smått aggresiv inställning till vädret. Som sig bör. För vad ska man annars prata om och klaga över?

..istället för att blogga..

Jag är sjuk. Hängig, febrig och helt slut i kroppen. Har inte råd att vara hemma från jobbet, jag tackar högre makter att vi har så lite att göra. Har somnat direkt när jag kommit hem två dagar i rad, båda dagarna vaknade jag upp efter fem timmar i medvetslöshet.

På fredag blir det färd emot Norrland. På lördag fyller farsgubben 50 så då gäller det att hålla sig hemma, trots att jag dyker upp utan present eller ens en ren klänning! Tvättmaskinen är paj, har jag nämnt det?

För övrigt är fotbolls-EM helt jävla beroendeframkallande. Det går inte att leva ett normalt liv under dessa sportevenemang! Och hur ska det då inte bli i augusti?

Dagens kulturkrock: Min arbetskollega Biljana som kommer från Montenegro berättade idag om kulturskillnader kring kaffe. I Montenegro serveras kaffet allra sist på kvällen, till och med efter kakorna. Det är ett tecken till gästerna att nu är det dax att pallra er iväg! I Sverige serveras kaffet som ni kanske vet efter maten, gärna tillsammans med något sött och man bjuds ofta på fler än en kopp. När Biljana kom till Sverige hände det alltså mer än en gång att hon bjöd på mat och gästerna satt och hade det trevligt in på småtimmarna. Till slut reste sig gästerna för att tacka för sig, varpå Biljana utbrast: Neeeej, men kaffet då? Då kom det fram att gästerna hade suttit och väntat på kaffet i timmar utan att vågat säga något, och värdinnan hade trott att hon varit artig! Sånt tycker jag är roligt..

Alla möbler är flyttade.
Det är kaos, lådor och grejor överallt.
Gården och läget är helt fantastiskt.
Jag älskar allt ..

Jag har en tattar-pojkvän som jag tycker hemskt mycket om.
Trots att han kör runt i sin gamla Saab som har fått en sidoruta utslagen.
Trots att hans avgasrör lossnade igår.
Trots att han har en båt som heter Broman och som är lagad med silvertejp..

Trots det så är jag galen i honom!

Fyra dagars arbetsvecka denna vecka, känns jävligt bra!

Nu ska jag rida, vi hörs!

Jag vet att jag inte bloggat på veckor, förlåt mig, men jag har varit upptagen med att skälla ut homofober. Jag hatar homofober. Det gör mig förmodligen till en sämre människa att jag bär runt på hat, men det skiter jag i.

Jag tänkter då rakt inte skriva om min bror. Jag skriver bara de som bemödar sig att höra av sig mer än en gång om året!

Jag är stressad, försöker organisera allt jag bara kan. Har inte packat hälften än och i helgen går flyttlassen.

KAOS!

Glömde berätta. Har sett två fantastiska program på tv, ett igår och ett idag.

Igår kl 22.30 på Kanal 5 sändes den första delen i dokusåpan "Celebrity Rehab with Dr. Drew", och jaa, ALLA vet att jag är svag för sånt skit. Men det här var faktiskt riktigt bra. För i det här programmet har de kändisar i alla möjliga åldrar som har missbrukat olika länge och man får verkligen se allt som händer. Hur jävla kasst de mår, hur idiotiska de är när de är stenhöga och hur gärna de vill dö när de inte får ta sina droger. Jag tror att det är en riktigt bra serie i skrämselsyfte. Inte för de som redan röker på, den insikten har nog inte folk, men för alla som funderat på att prova. För jävlar hur de brudar som rökt på i bara ett halvår ser ut. Avskräckande och ocensurerat, skönt att se.

Idag kl 16.20 visade SVT 2 en dokumentär som heter "Den Nya Cinna". Den handlade om en svensk skådespelare/showartist som drabbades av en stroke när hon var 31 år gammal. Cinnas målmedvetenhet ger henne talet, skriften och läskunnigheten tillbaka, det är otroligt att se en människas viljestyrka när den sätts på prov..

Jag är lite som ett barn på julafton. Shit, den här dagen tar ju ALDRIG slut!

Helgen blir intensiv, med middag och hockey hos oss imorgon, vindrickande med Linda på lördag och födelsedagskalas hos Markus på söndag så har vi det vi gör! Och på måndag börjar jobb jobb jobb..

Nu är det filmdax, allt för att fördriva tid..

Alla papper är underskrivna, nyckel och arbetskläder är uthämtade och på måndag börjar det.. Känns skönt att veta att man säkert får jobba, trots att jag förstås hellre skulle gå hemma med full lön. En sten har lättat från bröstet.

Nu ska jag städa övervåningen, behöver något att fördriva tiden med!

Jag tycker det är lite krångligt att hålla kontakten med alla vänner som man en gång betraktat som sina bästa. Tiden gör sitt, avståndet också. Det finns massor som jag önskar att jag gjorde och prioriterade, jag önskar att jag tog bättre hand om de vänner jag faktiskt har samlat på mig under åren. Men idag har varit en fin dag..

Tack Elin för den fina pratstunden, diskussionen om livet och allt däremellan!

Ett kort samtal med ett vagt löfte om besök i helgen kom från Norrland, Carola är påväg söderut!

Jennie, tack för hjälpen med disken, trots att det var något som trängde på. I´ve got your back.

Nu ska jag strax åka bort till Linda och rida Dolcan. Eller tjaa, vi får se hur mycket som blir gjort med tanke på min sönderslagna svanskota som helt plötsligt blossade upp igår. Jag är vid gott mod, idag mår jag lite bättre än igår. Linda som för övrigt också visat sig vara en riktigt god vän, där vi sitter på hennes verandra och dricker kaffe och skvallrar i timmar varje dag. På lördag ska kaffet bytas ut mot vin och skvallret ska trappas upp, ser fram emot det!

Jag behöver en egen häst.

Imorgon kommer J hem, och med tanke på hans hemlängtan har jag iallafall försökt att plocka ihop lite här hemma. Annars inser han kanske att han inte alls vill komma hem! Och det vore ju surt, med tanke på att jag saknar honom.

Ikväll är det hockey, vilket gör mig lite mer inspirerad på att laga någon slags mat ikväll. Igår blev det slarv, mest eftersom besvikelsen från köttfärspajen kvällen innan satt i. Så ikväll blir det fanimej andra bullar, nu gäller det att äta vettig mat! Och med tanke på mitt ENORMA sockersug som jag råkar ut för en gång per månad så gäller det att trycka i sig någon annan mat innan suget tar över. Jag fattar inte! Jag som äntligen fått bukt med mitt överdrivna sockersug som jag haft hela livet, allt det är som bortblåst en gång i månaden. Fruktansvärt..

Nu ska jag rida, tchuss!