Känn lugnet, för tusan

Som rubriken avslöjar har det varit en omtumlande helg på många sätt och vis. Att så mycket skulle hända på så kort tid var mer än jag hade hoppats på! Jobbade sista dagen innan ledighet i fredags. Filmade Ratatouille som travade som en miljon och red dumma unghästar. Tacka gud för treåringen, han är bäst av dom allihopa!

J kom med tåget på kvällen, det blev thaimat och tv-tittande eftersom jag numera har fått igång skiten (med jag menar jag förstås den rara mannen från elektrotjänst som inte bara fixade antennen, utan dessutom kanalsökte och programerade allt innan han åkte). Man får dock fortfarande turas om att se på programmen då skärmen på min lilla tyska tv inte mäter mer än 14". Man kan inte få allt.

Lördagen skulle inledas med en kort ridtur trots ledigheten och sedan skulle vi åka till Norrköping för att hitta en större tv till mig. Sagt och gjort, vi promenerar till stallet kring tio, jag byter om och tar med hästen ut i ridhuset. Det skulle jag inte gjort. Det jag skulle gjort var att stanna hemma, låsa dörren och inte kliva ur sängen den dagen. Men vid det här laget var det redan för sent. Anyway, jag hoppar upp, börjar rida och PANG säger det så skickar hästjäveln mig tre-fyra meter upp i luften, för att då förstås landa på det tyngsta jag har (Newton ni vet, arslet landar först) för att sedan knycka till nacken och ta nästa smäll på huvudet. Tack för den, danskjävel. För att göra en lång historia kort kan jag säga, jaa, jag satt upp på den igen och jaa, jag är sjukskriven hela veckan ut.

Det blev trots allt en resa till Norrköping där det skulle inhandlas en "vanlig jävla bildrörs-tv, ingen platt dyr skit" trodde jag. Det verkar inte som om de tv-apparaterna jag var ute efter har tillverkats de senaste fem åren. Så jag får väl hålla fast vid min lilla 14" av något tyskt billigt märke. Den funkar ju.

Kvällen avslutades med Melodifestival som jag inte kan låta bli att se, år efter år. Jag tycker att vi borde skicka Maia Hirasawa till finalen, ingen kommer fatta att det är samma låt som i fjol. Hon är fantastiskt bra. Anna och Claes dök upp på kvällen, herren i sällskapet var rund under fötterna och på MYCKET glatt humör! Fick laser på min onda kropp - välbehövligt.

Natten kan sammanfattas som:
- AJ!! AJ AJ AJ!!
- Oj oj..
- Det gör så jävla ont i höften!
- (mummel) jaa, det där var ju inte så bra för dig, nej..
- Va?
- (snark)

Söndagen var förmodligen den finaste dagen jag upplevt på väldigt länge. Solen värmde och gav energi. J fick agera färdtjänst och stå ut med totalt värdelösa skämt som:
- Ge mig en å...
- (på äkta hockeymanér) ÅÅÅÅ!!
Jag skrattade tills jag tjöt, han var mindre road. Förstår inte varför. Jag som är så jävla rolig.


Solen på hygget och den varma famnen kommer jag att minnas, längta tillbaka till och vilja uppleva igen.



Idag var det akutmottagning, röntgenbilder och frågor om min avföring. Inte alls lika romantiskt.